Tyger består alltid av natur- eller syntetfibrer, eller en blandning av dessa. Naturfibrer kommer från växter eller djur och syntetfibrer är tillverkad genom kemiska processer.

Här en kort översikt över de vanligaste tyger och textilier. Skriv till mig om du tycker att ett tyg saknas eller om det är något annat du saknar

 

 

Natur- och syntetfibrer

Fibrerna är basen till alla tyger. Varje fiber har unika egenskaper som ge tyger sina karakteristika. Det finns naturfiber som är växt- eller djurbaserade eller syntetfibrer som skapades med kemiska processer.

Naturfibrer:

Naturfibrerna i allmänhet det mest ekologiska alternativet, dock en efterfrågan av funktionella kläder kräver nya fibrer med nya egenskaper.

Naturfibrernas för- och nackdelar: Fördelarna är att plantor eller hår växer igen och att textilierna är skönt att ha på sig. Nackdelarna är att många kemikalier och mycket vatten används under processen där fibrerna blir till tyg. Restsmutsvatten  ledas ut på åkern och dessutom behövs mycket åkerland, vilket bör istället användas för att producera mat till lokalbefolkningen.

Växtbaserade naturfibrer:         

Bomull är stark och tålig, även när den är blött. Den är värmebeständig och luftgenomsläpplig. Den krympa lite efter tvätt, men färgen är stannar kvar, dock torkar bomullstyget långsamt.

Linne är gjord av flax. Den är mycket stark och tålig, krympa vid tvätt, men den är mycket skönt att ha på sig vid varmt väder. Linnekläder blir oftast mycket skrynkliga.

Djurbaserade naturfibrer:

Ylle tillverkas av fårets hår eller från andra djur, så som kameler, getter (kashmir, mohair och angora) alpackas, Llamas och angora kaniner. Ylle är skrynkelfritt och håller kroppstemperaturen mycket bra. Ylle måste tvättas på låg temperatur eller i kemtvätten. Strykning sker med lågtemperatur eller en trasa emellan.

Siden är vunnen av silkestråd som produceras av silkesfjärilen (larven). Tråden är mycket stark. Tyget är särskild bekvämt och absorberande, den svalka i värmen och värma i kylan. Tvätta endast med handtvätt eller på högst 30 °C och strykning görs med låg värme, in och ut.

 

Syntetfibrer:

Syntetfibrer produceras av olika naturresurser. I 1950-1970 utvecklades Polyamid, Polyester och akryl av bergolja (petroleum). Tyger gjord av cellulosabaserade fibrer som Viskos och Acetat har funnits i över 100 år. Vid tillverkningen av syntetfibrer behövs mycket energi. Avgaser och avfall produceras, dock försöker industrin att reducera dessa med nya metoder.

Fördelar med syntetiska fibrer som Polyamid och Polyester är att de kan bli återvunnen och som specialfibrer i funktionstextilier hittar de ett nytt liv. Cellulosa fibrer har en mjuk och fin bärkomfort och nya metoder sänker avgaser. Avfall bland syntetfibrer är mindre än i produktionen av naturfiber.  Nackdelarna är i första hand avfall som är miljöfarligt och det är svårt att neutraliserar dessa.

 

Fibrer. Vad är det egentligen?

Fibrer är grundmaterialet för textilier. De är små fina hår. Garn och tråd tillverkas av de.

Det finns två olika typer av fibrer. Det finns spinningfibrer, som är begränsat i sin längd (som bomullsfibrer är upp till sex cm långa. Linnefibrer är längre.) Det finns även Filamentfibrer som är ändlösa. En silkestråd är en sån filament. Syntetfibrer efterlikna silkestrådens egenskaper.

 

Hur påverkar textilproduktionen miljön?

Bomullsproduktionen behöver mycket vatten, mer än för en annan naturfiber. Dessutom kan bara en tredje del av skördad bomullen användas till textilindustrin.  För syntetfibrer behövs mycket energi, dock inte lika mycket vatten. I jämförelse är tillverkningen av syntetfibrerna mycket mer effektivt. Utsläpp och användning av kemiska bekämpningsmedel bland naturfibrerna är svårare kontrollerbar än utsläppet bland syntetfibrerna.

Återbruk för fibrerna är viktig. Fel klippningar samlas ihop och nya tråd och textilier produceras igen. Ulltråd återanvändas på nytt sätt. Polyester- och polyamidfibrer kan återvinnas helt.